Untitled-1

I helgen så deltog flera medlemmar ifrån pro-kievgruppen Unga Ukrainare och personal ifrån Ukrainska ambassaden samlades till en så kallad “flashmobb” på Sergels torg i Stockholm.  Vi tycker det är förskräckligt och hemskt att det finns grupper och nätverk i Sverige idag som öppet hyllar kriget i östra Ukraina som visat sig vara inriktade mot civila och försvarslösa människor. Det är rent ut sagt vidrigt att såna grupper öppet kan skylta med sin världsåskådning på våra gator och torg utan att vanliga medborgare, antirasister och antifascister ifrågasätter det.

Det är också dags att svensk samhället öppet vågar prata om den etniska rensning som pågår i östra Ukraina utan att få stämpeln ”Putin-lakej” stämplat i pannan.  Man ska komma ihåg att det finns nästan tio miljoner etniska ryssar i Ukraina, särskilt i sydöst. När den s.k. euromaidanrörelsen, tillsammans med västmakterna, organiserade och finansierade statskuppen i februari förra året mot den folkvalda presidenten Yanokovich, så protesterade befolkningen i landets östra delar mot att deras internationellt erkända president störtades och att en illegitim, ickekonstitutionell regim hade upprättats. Protesterna mot euromaidan-statskuppen var i början fredliga – 40-50.000 människor demonstrerade mot juntan (mestadels bestående av landets oligarker och högerpolitiker) i bland annat storstäderna Odessa och Charkov. De möttes av beväpnade nynazister från Högra Sektorn som bussats dit av kuppmakarna i Kiev och som ställde till med den händelse som kom att bli kallad Odessamassakern, där ett stort antal människor brändes inne av den högerextrema mobben. Åtskilligt flera regimkritiker kom att mördas i bakvattnet av Odessamassakern de följande veckorna, folk vars enda brott varit att de inte erkände en ickekonstitutionell regering. Fördömandet av massakern uteblev, istället hyllades mördarna av både ukrainska politiker och media som hjältar i kampen mot Ryssland. I Donetsk och Lugansk satte sig folk direkt i motvärn och tog till vapen för att försvara sig mot de fascistiska mördarbanden. Juntan svarade med att sätta in armen, men till deras förtret så gick stora delar av de lokala trupperna över på rebellernas sida. Då satte den nyinstallerade regimen in trupper från västra delen av landet tillsammans med fascistiska legosoldater, personer som stolt tar på sig rollen som arvtagare till massmördaren och nazikollaboratören
(Ukrainska Upprorsarmen).

En organisation ansvarig för etniska rensningar av judar, ryssar och polacker under andra världskriget. Regimens nya militära insatser möttes likaså av ett enormt bakslag när folkmilisen på allvar började ta form och slå tillbaka. Denna gång hårt. Det var då Kievs nästa drag blev att artelleribomba, fullt medvetet, både militära och civila områden.

Likaså påbörjade juntan en systematisk terror med godtyckliga gripanden och rena kidnappningar av folk i Ukraina – kommunister, anhängare av Yanokovich gamla parti, landets ryssvänliga höger – alla som opponerar sig mot ”Det Nya Ukraina” löper än idag risk att omhändertas av myndigheterna. Till och med OSCE har motvilligt tvingats erkänna att Kiev-juntan och deras fascistiska hantlangare medvetet bombar civil infrastruktur. Resultatet har blivit uppemot 10.000 döda civila, hundratals föräldralösa barn och närmare en miljon ryskspråkiga flyktingar. Även amnesty och åtskilliga människorättorganisationer erkänner detta. Massbombningar av civila områden, nynazistiska mördarband och mord på oppositionella är ett faktum i det nya Ukraina. Det är med andra ord mer än bara putin-propaganda. Så varför så tyst i det media?

Dimitri –  Donbassföreningen Stockholm

Advertisements